Examen
Nu ska jag överraska alla o skriva lite här. Jag har precis varit på i Uppsala för att gå på min syster Josses avslutningsceremonier och hjälpt henne o flytta, och i och med det sista har jag insett att jag är alltför snäll. Ceremonin kommer jag nu att skriva om på två olika sätt. Det ena på ena hållet och det andra på andra, båda kanske något överdrivna på sina ställen. Det första är längre av två anledningar, för det första har jag lättare för det just nu när jag är trött och för det andra är det först och bjuder på mer detaljer. Jag tar inte upp något annat än ceremonin nu, vi får se om jag tar annat en annan gång.
Eländet började med att vi alla gjorde oss fina, pappa o jag tog på oss varsin basic frack, mamma tog på sig några paltor som hade en ful färg och Josse åkte iväg och betalade flera tusen för att få utsidan av huvudet tillfälligt fixat. Sedan åkte mamma, pappa o jag till deras överambitiösa aula i centrala Uppsala o tittade på när studenterna vandrade in till kamerornas eviga blixtrande och såklart, autofocus-pipande. De visade några otroligt värdelöst genomtänkta filmer o bilder, vi lyssnade på några tråkiga människor och deras ännu tråkigare tal och sedan fick alla studenterna sina meningslösa diplom. Efter detta fick studenterna leta upp sina anhöriga, exakt som på studenten, fast utan skyltar (utom en) så allting var allmänt kaos. Det dracks champagne och när kram- och fotokalaset var över efter ca tio minuter var det över en timmes väntan tills vi fick gå vidare. Då gick vi till slottet, detta i ett livsfarligt fackeltåg där vem som helst fick en fackla att tända eld på folk med, dessvärre dog ingen. Genomtänkt som allt var fanns det ingenstans att släcka elden när man var framme så folk fick slänga skiten brinnande på marken när vi var framme. Vi gick in i slotten o kom till garderoben, och här slog en konstig sak mig, de hängde upp ytterkläderna på krokar, o inte galgar som alla andra. Väldigt dåligt tyckte jag, man har ju ändå väldigt fina kläder här. Vi kom fram till sittningsrummet, dukningen och serveringen visade att det verkade pampigt och fint, men ack. Det var bara en vanlig dräggsittning, kanske något mer vårdad än vanligt, men inget var pampigt mer än rummet typ. Dessutom var kyparen på min rad mycket sämre, långsammare och snålare än alla de andra. Det blev förrätt, varmrätt och efterrätt, var är soppan? Förrätten var fisk, varmrätten var kött och potatis, där mamma fick en dubbelt så stor köttbit som mig typ. Och efterrätten var glass (parfait) och bär, YAY! Alla rätterna åts upp på typ under minuten och efteråt var man lika hungrig som när man började typ, antagligen för att jag var så jäkla hungrig då jag inte ätit på hela dagen, o nu var klockan över sju. Drickan till maten var ett glas vin per rätt, och vatten, det var allt. Jag hamnade mellan mamma och någon gammal, tråkig och kräsen tant. Efteråt under kaffet kunde man få ett glas av något starkare, om man hade betalt för det i förväg vill säga. Efter kaffet öppnade dock den dyra baren, där folk flockades efter besvikelsen över bjudandet av dricka under måltiden, så det blev trångt som fan. Saker som tyder på att det var en vanlig studentsittning var att de hade toastmaster, sjöng dräggiga snapsvisor och hade fasoner som att skrika omstart och sjunga efter talen som om det var gyckel. Efter maten var det dags för dans, jag hade hoppats på mysig vals, det blev gnällig jazz. Kul ju, alla dansar olika o hur du än dansar så är det rätt, ungefär som disco.
Nu har jag varit på en spektakulär avslutningsceremoni för min syster i Uppsala. Jag och pappa hade hyrt frack som vi tog på innan kalasen. Frack hade ingen av oss använt tidigare så det var en upplevelse. Man ska ha speciell skjorta, väst, fluga, lackskor och massa andra detaljer, mamma hjälpte mig att klä på sig och jag hjälpte pappa, och det blev riktigt snyggt och bekvämt. Vi åkte sedan till Uppsala universitets aula där studenterna pampigt tågade in. Det hölls några tal och studenterna fick, en efter en, diplom. När alla fått sin traditionsenliga rulle blev det stort gruppfoto med allihop, fint klädda och uppställda, och till sist tågade de alla ut, lika pampigt som de kom in. Efter aulan tågade vi alla i fackeltåg upp till det stora och mäktiga, Uppsala slott. Här fick man gå upp några våningar genom stora och häftiga gamla rum med kungatavlor på väggarna. Utsikten här uppe var fantastisk. Längst in kom man till en jättesal med långbord och bordsplacering. Förrätten var redan framdukad, och vitt vin upphällt. Förrätten var någon fisk med bröd, sallad och sås. Varmrätten var hjort med klyftpotatis rödvinsås och sparrisröra (typ tror jag), och efterrätten var vaniljparfait med bär. Jag har tappat bort pappret där de fina namnen stod och jag är ganska dålig på att säga det fint. Till alla tre rätterna fick man ett dyrt vin att dricka, förrätten vitt, varmrätten rött och efterrätten sött. Allting väldigt välsmakande. Under tiden vi åt bjöds det på fin sång och det hölls flera mycket väl förberedda och roande tal. Efter maten tågade vi till sång ut ur denna sal och upp till vindsvåningen på slottet där det serverades kaffe och lite starkare drycker. Till sist var det dans i stora salen, de hade nu möblerat om så att det fanns ett stort öppet område i mitten till dans. Ett duktigt liveband stod för musiken. När kalaset var slut tog vi en taxi som blev förvånansvärt billig hem och sov. Mätta, belåtna och lyckliga.
Jag har säkert massa stavfel och har missat lite viktiga saker. Jag kollar och fixar det nån gång, kanske, nu är jag för trött. Bilder får ni vara utan, snacka med Josse i så fall. God natt.
Eländet började med att vi alla gjorde oss fina, pappa o jag tog på oss varsin basic frack, mamma tog på sig några paltor som hade en ful färg och Josse åkte iväg och betalade flera tusen för att få utsidan av huvudet tillfälligt fixat. Sedan åkte mamma, pappa o jag till deras överambitiösa aula i centrala Uppsala o tittade på när studenterna vandrade in till kamerornas eviga blixtrande och såklart, autofocus-pipande. De visade några otroligt värdelöst genomtänkta filmer o bilder, vi lyssnade på några tråkiga människor och deras ännu tråkigare tal och sedan fick alla studenterna sina meningslösa diplom. Efter detta fick studenterna leta upp sina anhöriga, exakt som på studenten, fast utan skyltar (utom en) så allting var allmänt kaos. Det dracks champagne och när kram- och fotokalaset var över efter ca tio minuter var det över en timmes väntan tills vi fick gå vidare. Då gick vi till slottet, detta i ett livsfarligt fackeltåg där vem som helst fick en fackla att tända eld på folk med, dessvärre dog ingen. Genomtänkt som allt var fanns det ingenstans att släcka elden när man var framme så folk fick slänga skiten brinnande på marken när vi var framme. Vi gick in i slotten o kom till garderoben, och här slog en konstig sak mig, de hängde upp ytterkläderna på krokar, o inte galgar som alla andra. Väldigt dåligt tyckte jag, man har ju ändå väldigt fina kläder här. Vi kom fram till sittningsrummet, dukningen och serveringen visade att det verkade pampigt och fint, men ack. Det var bara en vanlig dräggsittning, kanske något mer vårdad än vanligt, men inget var pampigt mer än rummet typ. Dessutom var kyparen på min rad mycket sämre, långsammare och snålare än alla de andra. Det blev förrätt, varmrätt och efterrätt, var är soppan? Förrätten var fisk, varmrätten var kött och potatis, där mamma fick en dubbelt så stor köttbit som mig typ. Och efterrätten var glass (parfait) och bär, YAY! Alla rätterna åts upp på typ under minuten och efteråt var man lika hungrig som när man började typ, antagligen för att jag var så jäkla hungrig då jag inte ätit på hela dagen, o nu var klockan över sju. Drickan till maten var ett glas vin per rätt, och vatten, det var allt. Jag hamnade mellan mamma och någon gammal, tråkig och kräsen tant. Efteråt under kaffet kunde man få ett glas av något starkare, om man hade betalt för det i förväg vill säga. Efter kaffet öppnade dock den dyra baren, där folk flockades efter besvikelsen över bjudandet av dricka under måltiden, så det blev trångt som fan. Saker som tyder på att det var en vanlig studentsittning var att de hade toastmaster, sjöng dräggiga snapsvisor och hade fasoner som att skrika omstart och sjunga efter talen som om det var gyckel. Efter maten var det dags för dans, jag hade hoppats på mysig vals, det blev gnällig jazz. Kul ju, alla dansar olika o hur du än dansar så är det rätt, ungefär som disco.
Nu har jag varit på en spektakulär avslutningsceremoni för min syster i Uppsala. Jag och pappa hade hyrt frack som vi tog på innan kalasen. Frack hade ingen av oss använt tidigare så det var en upplevelse. Man ska ha speciell skjorta, väst, fluga, lackskor och massa andra detaljer, mamma hjälpte mig att klä på sig och jag hjälpte pappa, och det blev riktigt snyggt och bekvämt. Vi åkte sedan till Uppsala universitets aula där studenterna pampigt tågade in. Det hölls några tal och studenterna fick, en efter en, diplom. När alla fått sin traditionsenliga rulle blev det stort gruppfoto med allihop, fint klädda och uppställda, och till sist tågade de alla ut, lika pampigt som de kom in. Efter aulan tågade vi alla i fackeltåg upp till det stora och mäktiga, Uppsala slott. Här fick man gå upp några våningar genom stora och häftiga gamla rum med kungatavlor på väggarna. Utsikten här uppe var fantastisk. Längst in kom man till en jättesal med långbord och bordsplacering. Förrätten var redan framdukad, och vitt vin upphällt. Förrätten var någon fisk med bröd, sallad och sås. Varmrätten var hjort med klyftpotatis rödvinsås och sparrisröra (typ tror jag), och efterrätten var vaniljparfait med bär. Jag har tappat bort pappret där de fina namnen stod och jag är ganska dålig på att säga det fint. Till alla tre rätterna fick man ett dyrt vin att dricka, förrätten vitt, varmrätten rött och efterrätten sött. Allting väldigt välsmakande. Under tiden vi åt bjöds det på fin sång och det hölls flera mycket väl förberedda och roande tal. Efter maten tågade vi till sång ut ur denna sal och upp till vindsvåningen på slottet där det serverades kaffe och lite starkare drycker. Till sist var det dans i stora salen, de hade nu möblerat om så att det fanns ett stort öppet område i mitten till dans. Ett duktigt liveband stod för musiken. När kalaset var slut tog vi en taxi som blev förvånansvärt billig hem och sov. Mätta, belåtna och lyckliga.
Jag har säkert massa stavfel och har missat lite viktiga saker. Jag kollar och fixar det nån gång, kanske, nu är jag för trött. Bilder får ni vara utan, snacka med Josse i så fall. God natt.